Vad du gör efter ett inbrott

1. Säkerhet först

Ser du en uppbruten dörr eller ett krossat fönster när du kommer hem — gå inte in. Du vet inte om någon fortfarande är där. Gå till en granne eller ut på gatan och ring 112.

Är du redan inne när du märker det: gå ut. Konfrontera ingen.

2. Rör så lite som möjligt

Impulsen att städa och återställa är stark, men vill polisen säkra spår försvåras det av att saker flyttats eller torkats av. Vänta med upprensning tills du fått besked.

Har du övervakningskamera — spara materialet direkt. Mycket lagras bara en begränsad tid innan det skrivs över.

3. Polisanmäl

Gör en polisanmälan och spara ärendenumret. Du behöver det när du anmäler till försäkringsbolaget, som normalt kräver anmälan för att behandla ärendet.

4. Dokumentera

Fotografera skador på dörr, fönster och inredning innan något åtgärdas. Gör sedan en lista över vad som saknas, så detaljerad du kan:

• Märke, modell och serienummer där det finns.
• Ungefärligt inköpsår och pris.
• Kvitton, garantibevis eller bilder på föremålen om du har dem.

Listan växer ofta i flera dagar. Det är normalt — komplettera anmälan efter hand.

5. Kontakta försäkringsbolaget

Anmäl skadan så snart du kan. Vad som ersätts, vilken självrisk som gäller och om det finns beloppsgränser för vissa saker — kontanter, smycken, elektronik — står i dina villkor och skiljer sig mellan bolag. Fråga ditt bolag i stället för att utgå från generella siffror.

Yttersta tidsgränsen är längre än de flesta tror. För skador som inträffat den 1 januari 2015 eller senare är preskriptionstiden tio år, räknad från när skadan inträffade — därefter är det för sent att anmäla. Det är alltså ingen anledning att dröja, men om du upptäcker att något mer saknas långt efteråt är ärendet sannolikt inte förlorat. Källa: Konsumenternas Försäkringsbyrå, kontrollerat 26 september 2026.

Fyra saker avgör hur mycket du får, och alla fyra står i ditt eget villkor:

• Självrisken, som dras från ersättningen.
• Åldersavdrag, som sänker beloppet för äldre saker — en fem år gammal dator ersätts inte som en ny.
• Beloppsgränser för stöldbegärlig egendom — kontanter, smycken, klockor och elektronik har ofta ett eget tak, skilt från lösegendomen i övrigt.
• Förvaringskrav. För värdeföremål kan villkoret kräva att sakerna varit inlåsta i ett skåp av viss klass. Vad klasserna betyder har vi gått igenom på Valvguiden: värdeskåp och EN 1143-1.

Ingen av de fyra går att jämföra mellan bolag i förväg på något publicerat sätt — de står i villkoren, inte i marknadsföringen. Be om beskedet skriftligt; du har rätt till en skriftlig motivering om du klagar på ett beslut.

6. Spärra det som kan missbrukas

Spärra bankkort, id-handlingar och mobiler som försvunnit. Har pass eller körkort stulits ska det anmälas särskilt. Är en dator eller telefon borta — byt lösenord på de konton som var inloggade där.

7. Lås och nycklar

Saknas nycklar är låset inte längre pålitligt även om dörren är hel. Samma sak gäller om en bricka till portlås eller en nyckelgarderob försvunnit. Byt eller lägg om låset.

Bor du i bostadsrätt eller hyresrätt: ytterdörrens lås kan tillhöra föreningen eller värden och ingå i ett gemensamt system — kontakta dem innan du byter. Se larm i bostadsrätt.

8. Se över skyddet efteråt

Vänta med större beslut tills det värsta lagt sig. Beslut som fattas dagen efter blir ofta dyrare än de behöver bli.

När du är redo är tre frågor värda att ställa: kom de in genom en punkt som går att förstärka, hade ett larm hunnit avbryta förloppet, och vill du att någon agerar när du inte kan? Svaren leder till olika lösningar — se hemlarm och bästa hemlarmet.

En fjärde fråga är var sakerna låg. Kontanter, smycken, pass och hårddiskar i en byrålåda är det som hinner försvinna först, och hur mycket försäkringen ersätter för värdeföremål kan bero på hur de var förvarade — det avgörs av ditt eget villkor, så fråga bolaget och be att få svaret skriftligt. Vad säkerhetsklasserna faktiskt betyder har vi gått igenom på Valvguiden, vår systersajt: värdeskåp och EN 1143-1 och säkerhetsklasser.

Om försäkringen säger nej

Ett avslag är inte slutet på ärendet, och trappan uppåt är kortare än många tror. Stegen nedan bygger på Konsumenternas Försäkringsbyrå, en oberoende byrå som drivs av staten tillsammans med försäkringsbranschen. Kontrollerat 26 september 2026.

1. Klaga först hos bolaget. Vänd dig till de ansvariga inom bolaget — det gäller både beslutet i sig, bemötandet och för lång handläggningstid. Du har rätt till en skriftlig motivering av beslutet efter att du klagat.
2. Begär omprövning internt. Många bolag har en intern nämnd, en klagomålsansvarig eller en Kundombudsman som omprövar beslut på kundens begäran. Fråga ditt bolag vilken funktion de har; det kostar ingenting och det är ofta här beslut ändras.
3. Gå vidare till en nämnd utanför bolaget. ARN, Allmänna reklamationsnämnden, är en statlig myndighet som prövar de flesta tvister mellan konsument och företag. Två villkor: värdet på det ni tvistar om ska överstiga 3 000 kr, och ansökningsavgiften är 150 kr.
4. Eller till domstol, om tvisten inte passar en nämnd.

Tidsgränserna är det som fäller ärenden. En anmälan till ARN eller annan prövningsnämnd måste skickas in inom ett år från det att du första gången klagade hos bolaget. Har du redan fått ett beslut från bolagets Kundombudsman eller interna omprövningsnämnd gäller i stället två månader från det beslutet — oavsett ettårsregeln.

Anlitade du en förmedlare i stället för bolaget direkt har du dessutom direktkravsrätt: rätten att vända dig direkt till det bolag där förmedlaren tecknat sin obligatoriska ansvarsförsäkring. Den rätten följer av lag.

Vanliga frågor

Ska jag ringa 112 eller 114 14? 112 vid pågående brott eller om någon kan vara kvar. 114 14 för anmälan av något som redan hänt och där ingen fara föreligger.

Får jag städa direkt? Vänta tills polisen sagt att det går bra. Städning kan förstöra spår som behövs i utredningen.

Vad ersätter hemförsäkringen? Det beror på villkoren. Självrisk, åldersavdrag och särskilda beloppsgränser för exempelvis smycken och kontanter skiljer sig mellan bolag — fråga ditt bolag.

Hur lång tid tar ärendet? Det varierar med skadans omfattning och hur fullständig dokumentationen är. En tydlig lista med underlag brukar korta handläggningen.

Behöver jag byta lås om dörren är hel? Om nycklar saknas, ja. Ett obrutet lås som någon har nyckeln till ger ingen trygghet.

Hur lång tid har jag på mig att anmäla ett inbrott till försäkringen? För skador som inträffat den 1 januari 2015 eller senare är preskriptionstiden tio år, räknad från när skadan inträffade. Anmäl ändå så snart du kan — men upptäcker du långt efteråt att mer saknas är ärendet sannolikt inte förlorat. Källa: Konsumenternas Försäkringsbyrå, kontrollerat 26 september 2026.

Vad bestämmer hur mycket jag får i ersättning? Fyra saker, och alla står i ditt eget villkor: självrisken, åldersavdraget som sänker beloppet för äldre saker, beloppsgränsen för stöldbegärlig egendom som ofta är ett eget tak för kontanter, smycken och elektronik, samt eventuella förvaringskrav för värdeföremål. Ingen av dem går att jämföra mellan bolag i förväg — de står i villkoren, inte i marknadsföringen.

Vad gör jag om försäkringsbolaget avslår min anmälan? Klaga först hos bolaget och begär skriftlig motivering — det har du rätt till. Begär sedan intern omprövning hos bolagets Kundombudsman eller klagomålsansvariga. Är du fortfarande inte nöjd kan ARN pröva ärendet om värdet överstiger 3 000 kr; ansökningsavgiften är 150 kr. Anmälan till ARN måste in inom ett år från din första klagan hos bolaget, eller inom två månader från ett beslut av bolagets Kundombudsman. Hela trappan med tidsgränser står i avsnittet Om försäkringen säger nej ovan.

Hjälper ett larm mot att det händer igen? Ett larm kan avbryta ett pågående inbrott och korta tiden någon är inne. Det tar inte bort risken, men påverkar förloppet. Läs mer under hemlarm.